«

»

Sep
02

Onsdag

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om en man som aktivt, men i lönndom, försökt mörda sin ex flickvän. Rättegången stökades över och nu i sommar fick han sin dom – 9 års fängligt förvar för förberedelse till mord. Natten innan han skulle flyttas ut från häktet, till något av de svenska fängelserna, tog han sitt liv genom att hänga sig i sin cell. I ett sådant här fall tycker jag att självmord är bland de fegaste lösningar man kan ta till. Han har försökt mörda sin gamla flickvän, vid ett flertal tillfällen… men då det kommer till att betala priset för sina handlingar… då tog han alltså den fegaste utvägen. Tyck vad ni vill. Jag tycker att det var ytterst usligt gjort i alla fall. Tyvärr kommer hans offer aldrig att kunna få någon riktig upprättelse nu och det finns ingen att kanalisera sin ilska på. Jag hoppas verkligen att hon kommer att klara sig mentalt, trots detta.

 

Avdelare6

 

I går var en ganska trött dag på jobbet. Jag fastnade i felitonen, redan under kvällen innan. Det blev ett långt telefonsamtal med en mycket god vän från Norrköping. När jag var klar med samtalet, sent om sider, så blev det ett samtal till, med en annan gammal vän; denna gång från Örebro. En från det djupa förflutna; en från tiden på det gamla Heta Linjen. Det var på den tiden då telefonen var det enda verktyget för nattligt sökande efter en flykt från ensamheten. Jag har rört ämnet tidigare. Det var en av de gamla kontakterna, japp en brutta, som liksom inte ville försvinna ur mitt minne. Efter ett hyggligt antal år, tillräckligt för att allt tok 🙂 ska vara preskriberat, så lyckades jag få kontakt med henne igen. Det samtalet tog större delen av natten. Det blir så mycket “catching up” när man inte pratat på typ 10 år eller så. Med allt detta telefonerande så var jag aningens trött på jobbet i går; av naturliga skäl, men i alla fall. Natten till i dag var det betydligt lugnare och jag skramlade ner i bingen, ja faktiskt före halv tolv.

 

Avdelare6

 

Nu har jag fyra lediga dagar, utan arbete, att se fram emot, och med tanke på att jag slutar redan klockan 12 i dag, så känns det nästan som att jag får 5 dagar in alles. Jag ska försöka ta en liten extra fotoexpedition till lite andra delar av min fotovänliga kommun. Det inbegriper också vatten, men det ligger inte efter något vanligt promenadstråk. Man får anstränga sig lite extra för att ta sig dit, där jag ämnar bränna av lite bilder. Jag såg förresten i går att hösten börjar sätta lite tydligare avtryck nu. Gultonen i träden börjar accentueras lite med för var dag nu. Nattvärmen är snart borta, även om det var nästan 20 grader i förrgår morse, och fuktigt så man höll på att smälla av. I går kväll vid kvart över elva visade kvicksilvret + 16 grader. Den här delen av sensommaren/tidiga hösten känns mycket värdefull att ta tillvara på. Dagarna är varma, i alla fall så länge man sitter i solen, och årstiden suckar tungt över vetskapen om att snart skall naturen vissna ner och dö… eller gå i ide.

 

Avdelare6

 

I dag, onsdag, kommer den första delen av uppslagsverket Nationalencyklopedin att prånglas ut med Expressen. Första delen kommer att vara gratis, och sedan kommer det att komma 19 delar till, en varje onsdag, till serien är klar. Ett underbart initiativ från Expressen, för det kommer aldrig att kännas lika underbart att sitta med en dator, eller en Lap Top, och söka information, så som det känns med en gedigen bok i händerna. En bok är dessutom alltid mer mångsidig. Det är inte ofta man ser folk palla upp sängen med datorn… eller slå ihjäl en fluga med en Lap Top. Där är boken överlägsen. Det känns också lättare med en bok när man planlöst bläddrar i böckerna och bara låter ögonen festa på alla vackra ord. Jag hoppas bara att layouten är bra, men det antar jag att den kommer att vara. Verket ska visst vara nyreviderat dessutom.

 

Avdelare6

 

På fredag skall jag förresten träffa en läkare inom primärvården. Jag har fått så satans ont i höger handled. Det verkar inte vilja ge sig heller, utan jag har gått och haltat med ena handen i typ nästan två veckor nu, till gagn och glädje för ingen. Jag har försökt att komma på vad jag gjort för att få så ont i handleder(na), för det har börjat kännas i vänster handled också. Det enda jag kan komma på att jag gjort, utöver det normala, är att sjunga i bandet… och att ruska en tamburin hyggligt frenetiskt, i takt till låtarna. Faktum är att jag faktiskt tror att det är den som ställt till med detta. Men å andra sidan har jag svårt att höra musiken vi spelar, utan tamburin, för den fyller ut och kompletterar faktiskt ganska bra. Ett mycket bra dunka-ruska-instrument för en sångare. Jag hoppas att det är en enkel inflammation. Det känns som att det vore hyggligt enkelt att tampas med, och det finns både receptbelagda och receptfria läkemedel att ta till. Nåja, det känns i alla fall bra att träffa en läkare för lite konsultation i läget. Med hopp om att må bättre är det bara att kasta sig in i eländet! Vänsterhänt kärlek är en klen tröst i höstmörkret.

 

Avdelare6

 

Amerikanska Nadia, ni vet hon med åttlingarna… Jag läste i går om att hon ingalunda bara har de där åttlingarna. Hon hade faktiskt 6 barn redan innan. Det var väl Gud som talade till Adam och Eva i Eden, och han sade “gå ut i världen och föröken eder”. Jag vet inte om Nadia verkligen kan ha varit med då han sade detta… men jösses, hon tar i alla fall uppgiften på allvar. Ger man henne lite tid så kanske hon befolkar planeten, ensam!  🙂

 

Avdelare6

 

Om någon undrar, förresten, eller kanske t.o.m. oroar sig så kan jag berätta att BlondinBella mår förhållandevis okay. Hon föll ihop på badrumsgolvet med svåra smärtor, härom dagen. På sjukhusets akutmottagning konstaterade man att hon hade en sprucken cysta på en av äggstockarna. Om den var vattenfylld så k
ommer det att lösa sig av sig själv. Om den vara blodfylld så måste cystan opereras bort. Det känns i alla fall bra att veta att en av cybervärldens starkast lysande stjärnor mår förhållandevis bra… och att vi inte kan räkna med att vi slipper henne i den närmsta framtiden i alla fall. Nej, nu ironiserar jag kanske, men det är skönt att veta att hon mår okay i alla fall. Någon måste ju oroa sig, menar jag.

 

/Stefan

Permalänk till denna artikel: http://tankegrytan.se/?p=1064

2 kommentarer

  1. Sandra alias Märta säger:

    Kanske kan det iaf på sikt bli en lättnad att självmördaren nu är borta från jordens yta, han kan inte ställa till med mer ”ofog”. Lika feg som i livet är han i döden….

    1. stefanblixt säger:

      Jo men visst är det väl så. 🙂

      /Stefan

Kommentera

%d bloggare gillar detta: