«

»

Sep
29

Tisdag vecka fyrtio

I dag är det en helt vanlig tisdag. Ändå upplever jag den som annorlunda på något vis, utan att egentligen förstå varför. Vissa saker är precis som de brukar, och andra saker är annorlunda. Det är höst t.ex. Det är man ju inte så van vid riktigt ännu. Effekterna av denna sommar sitter fortfarande i sinnet, och även om det regnade en hel del, speciellt under semestern, så var det i alla fall semester; tid för årsvila. Den gånga semestern gjorde jag verkligen det också. Jag vilade så som jag sällan tidigare gjort, fyra veckor på rygg, mer eller mindre. Mycket stärkande. Semestern är ju ändå till för att man skall vila.

 

0Avdelare

 

Vad mer är som vanligt eller ovanligt då? Tja, det är stora skrivardagen i dag. Den dag då alla papper skall skrivas. Det skall signeras en massa papper på jobbet, alla räkningar skall skrivas och alla tidsredovisningar skall in till lönekontoret. Det är nästan så man hinner få lite skrivkramp en sådan här dag. Men nu är det i alla fall avklarat, alltihopa. Nu skall bara tidsredovisningarna skickas in, sen är allt skrivande överstökat. I alla fall allt nödvändigt… praktiskt nödvändigt! Förutom sådant praktiskt skrivande så skriver jag en hel del, inte bara här på bloggen, utan helt privat också; bara för mina egna ögon.

 

0Avdelare

Jag tycker att det är själsligt befriande att skriva mycket; och läsa mycket. Det är ett sätt att leva lite utanför sig själv; utanför sin egen kropp. Sinnet, själen, är mycket mycket större än den lilla kropp den huserar inuti. När jag skriver så ser jag bilder, jag fantiserar och jag svävar iväg. Ibland stannar fingrarna, eller pennan, och jag drömmer mig bort till andra ställen och andra tider. På något sätt är jag kanske fånge i den här tillvaron. Kanske är det därför som behovet av fantasier är så stort.

 

0Avdelare

 

Jag kommer ihåg, det var en del år sedan, då vi brukade samlas ett gäng, hemma hos en vän som heter Ulf. Ulf, eller Uffe som han oftast kallades, var våran Dungeon Master då vi spelade Avdanced Dungeons & Dragons. Det var ett helt bordsplacerat spel där fantasin tog oss långt bort till helt andra dimensioner. Ställen där det fanns drakar och skurkar som var mycket värre än de skurkar vi har i vår värld. Där slogs vi med svärd, använde krigshundar och samlade guldmynt i magiska väskor, som kunde rymma mycket mycket mer än vanliga väskor.

Själva spelandet leddes av Uffe, som var spelledaren, Game Master eller Dungeon Master. Han bestämde om det var natt eller dag… om det regnade eller var strålande sol. Han kastade in motståndare och hinder i vår vandringsväg och han gav oss svåra situationer och problem att lösa. Gruppen av spelare svetsades samman på ett mycket effektivt sätt. Det var en lycklig tid och jag kan inte minnas att vi plågades särskilt svårt av några bekymmer. Vartefter vi löste problem och vann över tuffa motståndare fick vi erfarenhetspoäng. Vi blev duktigare, skickligare på det vi gjorde… I fantasin höjde vi oss över oss själva. Ett, mentalt, mycket utmanande och utvecklande spel.

 

0Avdelare

 

Tyvärr tog rollspelandets tid slut och vi möttes av den kalla verkligheten. Flyktvägarna blev färre och det blev svårare att få leva ut i olika fantasier tillsammans med andra, så som vi var vana att få göra när vi lirade våra rollspel. Skolan tog överhand och man undrade hur framtiden skulle gestalta sig. Nästan alla som tidigare deltagit i spelandet, splittrades och skingrades för vinden. Alla drog iväg till sitt. En del flyttade till andra orter, en t.o.m. till USA. Vår gemensamhet var över och det sattes ett stort utropstecken bakom sista stavelsen.

 

0Avdelare

 

Nu har åren flutit på. Nästan tjugofem år har passerat. Visst har vi haft lite kontakt, vi rollspelare, men det har aldrig varit samma sak. Det kan ju som bekant bara bli antingen bättre, eller sämre… men det kan aldrig mer bli på samma sätt igen.

Facebook har plötsligt inneburit en stor skillnad i mitt liv. På ganska många sätt faktiskt. Plötsligt har jag börjar få kontakt med flera av de gamla vännerna. Ett par tre stycken som jag inte haft kontakt med sedan dess också. Jag har haft lite svårt att fatta vad Facebook egentligen ska vara bra för, vad det går ut på. Jag har suttit där och skrivit och klickat många gånger, utan att inse någon nödvändighet med stället. Flera gånger har jag varit på väg att radera min profil och istället ägna mig åt vettigare och mer konstruktiva saker, men av någon outgrundlig anledning så kommer det alltid något i vägen, även för det.

Nästan varje gång jag har funderat på att radera min profil på Facebook så kommer det ännu en s.k. “Vänförfrågan”. Flera gånger har det varit någon av de “gamla uvarna”, uvarna från förr. Naturligtvis har jag genast överfört kontakten och lagt till dem i min lista på MSN. Där finns ett mycket bättre gränssnitt för att chatta med varandra, både textbaserat, men också med ljud och bild, om man så önskar. Resultatet är i alla fall att jag fortfarande finns kvar, “lever”, på Facebook. Kanske lika bra förresten, då jag har ett ganska bra efternamn. Det har faktiskt varit på det viset att många har hittat mig på Facebook, istället för tvärtom. Mycket skönt faktiskt. Det är enklare att söka efter någon som heter Blixt… än t.ex. Andersson. Det blir inte lika många sökresultat att gå igenom.

 

0Avdelare

 

Nu tappade jag tråden lite där ett tag… Just ja, det var det där med vad som är annorlunda i dag ja. Jag tror att det är den progressiva hösten, som går i skov. I bland kommer det flera bra och soliga dagar med temperaturer som gränsar mot ren sommarkänsla. Sedan kan det plötsligt regna ett par dagar och så blir det genast kallare och d
et blir fler färgskiftningar; Kung Bore flyttar fram sina ställningar. Skoven kommer oftare och blir längre. I går kväll regnade det ganska häftigt, och det slog mot fönstren. Det regnade vidare i natt. I dag är vädret mycket bättre. Solen står som spön i backen… men det är inte varmt. Jag var uppe en stund, tidigt i morse. Klockan var väl bort emot halv sex. Då tittade jag på termometern och såg att det bara var cirka 1 plusgrad. Natten innan var det nästan 15 grader varmt. Ett enda regndygn sänkte alltså temperaturen med nästan 15 grader. Hoppas att det blir lite varmare igen.

 

0Avdelare

 

Där är det i alla fall, tror jag. Förändringen! Det har plötsligt blivit en ny fas i hösten. Det är inte längre sensommar, som många lurat sig att tro. Det är renodlad höst nu. Bilderna jag fotade härom dagen kommer att sorteras ut. De bästa kommer att läggar ut här på bloggen. Jag ska ta en fotosession i helgen också. Jag tänkte vänta med att lägga upp bilderna tills jag har bilderna från den kommande helgen, med i samlingen. Hoppas bara att vädret tillåter en bra fotopromenad på lördag eller söndag.

 

Anyway! Från mig alla, till er alla. Med hopp om att din dag skall bli perfekt. Ha en bra höstdag!

 

/Stefan

 

.

Permalänk till denna artikel: http://tankegrytan.se/?p=1325

Kommentera

%d bloggare gillar detta: