«

»

Dec
04

Fredag 4 december 2009

Ja, i går hände det sig alltså då. Jag skickade faktiskt en andra bunt med julkort. I dag kommer de fram till sina destinationer. Det känns lite märkligt faktiskt. Jag kommer ihåg, det var en massa år sedan. Jag hade tänkt till riktigt ordentligt. Jag hade planerat att skicka en massa massa julkort. Jag hade planerat exakt vilka jag skulle skicka till, och jag tog i så mycket jag orkade. Jag skrev, och skickade, drygt sextio julkort. Jo, jag är sådan. Allt eller inget liksom. Den julmånaden fick jag själv tre stycken i brevlådan. Det var då jag bestämde mig för att jag inte skulle bry mig om att skicka några fler kort runt denna, handlarnas högtid.

Nåja, året det gick. Sakta passerade våren och sommaren. När hösten kom, och sedan blev sen, så tänkte jag på den kommande julen; med aversionerna från julen innan, färskt i minne. Jag hade redan bestämt mig för att inte skicka ett enda kort. Den julen fick jag nästan femtio stycken själv! Livet är underbart. Jag tänkte i alla fall att om det tar ett helt år att få igång själva skickandet, människor emellan, så fick det nog vara i alla fall. Dessutom har det ju inte blivit billigare med åren, att skicka dessa traditionsbundna bojsänken; som ger folk dåligt samvete, så de måste skicka julkort tillbaka. Dessutom kostar det runt fyrahundra spänn att köpa femtio julkort, med porto inkluderat. För den summan får man en hyfsat stor julskinka. Så istället för att alla skall bränna pengar på postsorteringsdetaljen, så är det väl bättre ifall alla köper en varsin jätteskinka, till sig själva alltså? Jag tycker att det vore mycket bättre investerade pengar.

Kylan vek ner sig under gårdagen. Det var runt – 8 grader när jag vaknade i går morse. Under dagen steg det sedan till cirka 4 grader plus. Senare under kvällen så pratade jag med en person i karlstad, och hon rapporterade att det föll snö där. Det är inte mer än cirka tjugo mil emellan, så det står väl snart inte på, förrän vi kan skåda det fruktansvärda vinterlandet i ögonen. Jag ser verkligen inte fram emot det.

I dag ska jag åka in till den stora staden i närheten här. Jag skall in med en polare och strosa lite. Det är ju en del saker kvar att shoppa efter. Vi vuxna köper inga julklappar till varandra längre, men det finns ju det lite yngre gardet, som det skall inhandlas till. Jag är nästan klar med alla inköpen, och jag längtar redan till dagarna efter nyårsaftonen. Då det känns rent och friskt och man bara behöver bekymra sig över all mat som måste införskaffas till Påsken. Som du märker så är jag inte en utpräglad följare av traditioner. Klart att jag tycker att både jul och Påsk kan vara mysiga, men det spenderas på tok för mycket pengar runt de här helgerna. Handeln slår alla tidigare säljrekord, för varje år som går. Finanskris eller inte, det verkar inte spela någon roll. Trots att folk inte ens har pengar till mat och kläder så låter de inte detta gå ut över julen. I värsta fall lånar man alla pengar och låter den smällen gå ut över hela det följande året. Det är en traditionsbunden hysteri; för det är precis vad det är, en hysteri.

Det blir nog i alla fall en fika på stan i morgon. Det, däremot, kan vara riktigt mysigt. Det är så sällan jag tar en kaffe på stan. Det skall gärna vara på något lagom trångt ställe, där många människor passerar, för jag tycker att det är rätt mysigt att sitta och iaktta människor. När jag var lite yngre så kunde jag ägna timmar, i sträck, åt att titta på folk och försöka föreställa mig hur deras liv såg ut. Jag försökte föreställa mig allt från vad en person gillade att äta till frukost, till hur den personen skulle reagera i olika givna situationer… Jag tror inte att jag någonsin hade rätt i mina fantasier, för hur skulle jag någonsin kunnat kontrollera det, men å andra sidan har det givit mig en väldigt bra utvecklad fantasi… och det är en egenskap som jag anser att människan aldrig skulle klara sig utan; för om vi inte hade haft ett starkt utvecklat behov av att fantisera, så skulle vi t ex. aldrig behöva se på film.

Jag brukar fortfarande kunna glida in i det där fantiserandet ibland. Jag kan sitta här vid datorn och se ut genom fönstret… där ute kanske en kvinna med barnvagn går förbi. Då kan jag sväva iväg i dagdrömmarna om hur den där kvinnans liv ser ut. Hon kan vara dagbarnvårdare, gift med en periodare som slår henne i sina mellanperioder… eller är hon kanske forskaren som kommer att knäcka gåtan om cancer? Vem vet? Inte jag i alla fall. Men det är just den detaljen, att jag inte vet, som också gör mig fri att fantisera hur jag vill.

Om inte annat så gör det ständiga tränandet av min fantasi, för fantasin måste faktiskt tränas som vilken muskel eller anlag som helst, att jag har en ganska särpräglad stil när jag skriver. Om detta sedan är något positivt, eller inte… tja, den saken är upp till dig, kära läsare, att bedöma. Men jag antar att det är ungefär som med musik. Det skrivs en herrejösses massa låtar varje år. Bland alla dessa tusentals låtar så kanske man faller för en liten handfull av dem. Man älskar dem och tycker att de är toppen. De andra låtarna är däremot ganska intetsägande. På samma sätt tror jag att det är med skrivande och läsande också. Jag skriver och skriver och skriver… du läser och läser och läser. Det mesta bleknar snabbt bort i bruset… och så plötsligt läser du några rader som för alltid etsar sig fast i ditt minne. Det är väl en jäkla tur att det inte händer så ofta, för då skulle även de bra sakerna försvinna i bruset.

Allt jag egentligen kan hoppas på är att du som läser, ibland kommer tillbaka hit för mer. För mig räcker det nämligen med att du hittar ett litet guldkorn här ibland, lite då och då; för i så fall har jag lyckats. Oftare än så tillverkas inte guldkorn! Inte gör jag det i alla fall.

En sak är i alla fall säker. Det är inte jag som författare som skapar en bra blogg… det är dina reaktioner, som läsare, som avgör om den är bra eller inte!

 

Ha en mycket trevlig freda, käre vän.

 

/Stefan

 

.

Permalänk till denna artikel: http://tankegrytan.se/?p=1906

2 kommentarer

2 pingar

  1. Snigel säger:

    Klart jag hittar guldkorn bland dina inlägg!

    Du vardagsfilosoferar på ett enkelt och lättsamt sätt, så jag ser fram emot dina dagliga krönikor.

    1. stefanblixt säger:

      Men Gud, vad roligt att höra. Sådana kommentarer gör att det är värt varenda sekund jag sitter här och skriver. Tack för de snälla orden och var rädd om dig!

      🙂

      /Stefan

  1. Lördag 5 december 2009 « Stefan's Tankegryta! säger:

    […] 5 december 2009 Posted on december 5, 2009 by stefanblixt Jag fick en så urgullig kommentar på gårdagens inlägg. Sådana saker gör bloggandet värt varenda droppe svett och möda. När […]

  2. Lördag 5 december 2009 « Stefan's Tankegryta! säger:

    […] 5 december 2009 Posted on december 5, 2009 by stefanblixt Jag fick en så urgullig kommentar på gårdagens inlägg. Sådana saker gör bloggandet värt varenda droppe svett och möda. När […]

Kommentera

%d bloggare gillar detta: