«

»

Dec
07

Måndag 7 december 2009

Men herre jösses vilket trist väder vi har haft den gångna helgen. Det blir liksom inte ljust längre; bara nåt slags grådaskighet, utan hög- eller lågdagrar. Det regnar om vartannat, eller egentligen är det mer ett strilande. Det slår inte mot fönstren och det är mestadels vindstilla. Vi har inte ens oväder, som kan klassas som just “oväder” ens. Om det stormade och åskade så kunde man i alla fall plocka fram sina gamla “Kalla Kårar-pocketar”, och skräckmysa under de mörka timmarna, men inte. Det är bara trist; som en fullt utblommad grådaskig höst. Temperaturen, under helgen, har legat på mysiga 4 grader. Det har strilat ner regn, som inte ens slagit mot fönsterrutorna som ett riktigt regn, och sinnet håller på att förtvina. Det bär mig emot att säga, men jag längtar faktiskt efter snö nu. Missuppfatta mig rätt, men jag vill ha snö nu! Inte för att jag tycker om denna frusna variant av vatten, utan för att jag saknar ljuset det för med sig.

Direkt då första snön kommit, som ligger kvar i mer än någon dag bara, så blir det så mycket ljusare, och det behövs verkligen då jag börjar känna den smygande osteoporosen, som lurar bakom kröken. Allting känns genast enklare då snön kommer, och en del av ljuset återvänder.

I helgen har jag arbetsjobbat, och det kan man ju lika gärna göra, då vädret inte vaken inbjuder till, eller medger,  några mentala utsvävningar. Snart är vi i alla fall komna till vintersolståndet, som enligt Wikipedia kommer att inträffa den 21 december, klockan 17.47. Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går solen inte ens upp.

Det låter ju inte speciellt upplyftande, men efter det datumet så blir det faktiskt bara ljusare igen. Det brukar dröja till efter nyår och strax efter trettondagen, innan man verkligen börjar se att det blir litet ljusare igen. Efter det är det bara nerförsbacke igen fram till sommaren. Vintern kan i och för sig bli både kall och lång, men när det börjar bli litet ljusare så blir det också uthärdligare. Låt oss alla hoppas att det känns som att det går snabbt att komma fram dit.

 

0Avdelare

 

Det var en gång fyra vänner. De heter Lorraine Teicht, Paul Carlisi, Silvana och Aurora Pincivero. Tillsammans brukar de tippa lotto, och de lämnar in stående rader som de aldrig ändrar på. 2004 lämnade de, som vanligt, in sin kupong; denna gång till en liten butik i Toronto i Canada. I flera år hade de lämnat in samma kupong, och denna gång blev precis som alla andra gånger; ingen vinst. Butiksägaren levererade beskedet, när de var in och hörde efter.

Några månader senare stängde butiken och ägaren flyttade in i en miljonvilla, med bl.a. tre garage och en fontän på tomten. Han köpte också två fina bilar och hans familj vältrade sig i lyx.

Först två år senare upptäckte tre av spelkompisarna att det visst var deras rad som dragits till miljonvinsten. De hyrde in en privatdetektiv, då de, felaktigt,  misstänkte att den fjärde spelkompisen, Lorraine Teicht, hade roffat åt sig vinstpengarna för egen del. Deckaren arbetade tyst och metodiskt och kom, ett år senare, fram till hur det hela låg till; att det var den tidigare butiksägaren som snillat till sig hela “biddevitten” genom att, helt enkelt, ljuga dem rakt upp i ansiktet. I december 2007 greps den tidigare butiksägaren och ställdes inför rätta. Alla hans tillgångar beslagtogs! Rättegången hölls nu i veckan, de juridiska kvarnarna verkar mala lika långsamt där som här, och han erkände då att frestelsen efter pengarna hade blivit honom allt för stor; att han hade lurat kompisgänget och behållit alla pengarna själv. De rättsmätiga vinnarna har nu fått kontroll över den vinstsumma de skulle ha fått långt tidigare. Butiksägaren riskerar fängelse i upp till tio år för bedrägeri.

Ja, jag säger då det… om man nu skall snilla till sig pengar på liknande vis så skall beloppet i alla fall vara av den arten att det är värt att skaka galler för. Hur mycket pengar hade då den här butiksägaren lyckats stjäla från spelkompisarna? Tja, vinstsumman låg på fyrtio miljoner (40 000 000) kronor. Kruxet är väl att det inte går att föröka pengarna, eller stoppa undan något av pengarna, till den dag man kommer ut från fängelset, för jag antar att polisen kommer att hålla ganska granskande ögon på honom i fortsättningen. Med andra ord är inte ens 40 000 000 kronor värt att riskera friheten över.

 

0Avdelare

 

Jag kan inte påstå att jag tittade så mycket som en minut ens, på programmet Hollywoodfruar. Jag har sett Anna Anka i intervjuer… kanske 3… 4 minuter, sammanlagt. Ändå har det inte undgått mig att märka att hon verkar vara en riktig ragata som ideligen tjatar och tjatar och tjatar om hur snygg och framgångsrik hon är… att hon tränar på gym, flera dagar i veckan, och ALLT för hennes make, Paul! ALLT gör hon för hans skull, för det är så man gör, enligt henne. Det är hennes plikter, som hustru, hon uppfyller då hon sliter i gymmet. Samtidigt verkar hon vara ett riktigt rivjärn!

Nu har det uppdagats att de inte alls varit så sams som Anna låtit påskina. Faktum är att hennes explosiva humör till sist fått Paul’s sinne att bredda över, och han lämnade därför, i fredags, in en ansökan om skilsmässa, till domstolen i Ventura county, Kalifornien.

Kan man tänka sig??? Och här har jag gått omkring och trott att de hade ett sådant perfekt äktenskap… (ironi). Faktum är att ungefär samtidigt som Paul och Anna genomlevde bråket som ledde till att Paul lämnade in sin skilsmässoansökan, så delade Anna Anka med sig av sina äktenskapstips i sin julkalender på aftonbladet.se.

Ja, vi får väl se hur detta elände kommer att avlöpa och sluta. Jag hoppas verkligen att gamle Paul har skrivit ett ordentligt äktenskapsförord i samband med sitt äktenskap med Anna, för annars riskerar han väl att förlora hälften av alla sina tillgångar. I hans fall antar jag att det motsvarar ett ganska substantiellt belopp. Med lite otur, för hans del, så kan detta kanske sluta som ett av historiens dyraste bråk! Jag, som hatar att lyssna på Annas gnäll… och det efter att bara ha hört henne i några få ynka minuter… om hon går ur detta, rik som ett troll… tja, då får vi väl dras med henne på TV tills det är dags att glida in i demensdimman! Hu, vilka dystra framtidsutsikter. Jag hoppas bara att det kan falla lite snö nu… så att ljuset i slutet av tunneln inte BARA visar sig vara ett godstog med namnet Anna!

 

Förresten så regnar det i dag också!

 

/Stefan

 

.

Permalänk till denna artikel: http://tankegrytan.se/?p=1914

1 kommentar

  1. olatidman säger:

    skit väder här med

Kommentera

%d bloggare gillar detta: