«

»

jul
01

Äntligen Windows 7

Så, nu verkar min installation av Windows 7 vara klar, i stort sett i alla fall. Det har naturligtvis krånglat och haft sig. Det hela började med att min gamla Vista till sist packade ihop och gick och lade sig. Det var mycket oväntat därför att den har rullat som tåget och tidigare aldrig givit mig några bekymmer över huvud taget.

Härom dagen slog jag på datorn, i vanlig ordning, och loggade in, precis som jag alltid brukar göra. Jag upplevde den plötsligt som oerhört seg. Det gick att göra vissa saker, starta vissa program, men det var också allt. Dessutom tog allt en massa lång tid att göra. Datorfan var seg som ett fastbränt tuggummi.

Jag funderade som så att det nog var dags att ta steget upp till Windows 7, när maskinen ändå krånglade så pass mycket som den gjorde. Jag lyckades få upp maskinen i felsäkert läge och därifrån kunde jag kopiera över alla saker jag behövde ha kvar. Det var inte så mycket, i och med att jag sparar det mesta på en annan partition än just C.

Installationen av Windows 7 var snabb och ganska odramatisk. Dock lyckades jag bajsa mig i näven då jag installerade ett defragmenteringsprogram och begärde en defragmentering. Den sade att ett annat program höll C upptagen, men att det skulle gå bra att starta om datorn och på så sätt ge defragmenteringsprogrammet full access till hårddisken. Jag gjorde detta, men det skulle jag naturligtvis inte ha gjort. Datorn startade om och så körde defragmenteringen igång i läget innan Windows startade. Där fastnade den och när inget hänt efter en timma så var jag tvungen att starta om maskinen. Då började den krångla så in i helvete igen. Det hela slutade med ytterligare en ominstallation av själva operativet.

Då jag gjorde första ominstallationen så råkade jag ut för ytterligare ett jävla aber. F-secure fick för sig att jag inte hade några licensnycklar kvar. Jag visste att jag hade det, men det tarvade ett telefonsamtal till deras kundsupport. Jag var så jäkla glad då, att jag använder skarpt program. Annars hade det kunnat vara lite jobbigt.

I går kväll tröttnade jag på den nyinstallerade maskinen, och så satte jag mig och började om från början igen. Jag vet fuller väl att det är skönt att skrika otidigheter mot datorskärmen, men det tjänar föga något syfte. När man skrikit, och svurit, färdigt är det bara att börja om i alla fall. Jag tog det i etapper. Jag installerade upp operativet igen, och så gick jag och lade mig. I dag, på morgonen, har jag börjat lägga på alla de program jag vill att min dator skall ha. Det blir en hel del i slutändan faktiskt. Nu börjar jag bli riktigt nöjd med hur maskinen fungerar och det är dags att ta ytterligare någon dags paus och bara njuta av hur jävla bra datorfan verkar fungera för tillfället. Nu är det viktigaste installerat och datorn är skyddad med antivirusprogram. Mailklienten är klar och jag har inte tappat bort ett endaste mail ännu. Jag har datorvana vänner, som med fascistoida tendenser piskat mig att göra backupfiler av sådant som jag inte vill förlora. Det har underlättat oerhört, och dessutom gjort att jag har allt kvar, som jag vill spara på.

Det börjar sakteliga närma sig semester. Skolorna är redan lediga, och det innebär att sonen är här uppe på dessa breddgrader igen. Som omväxling har han sin flickvän med sig. Det var riktigt trevligt att träffa henne och det har dessutom gjort min son så gammal plötsligt. Hans om mitt förhållande är mycket mer avspänt och liknar ett kompisförhållande, mer än far >< son. Vi får se, nu på förmiddagen, när de orkar kliva upp, hur deras hår ser ut. De skulle nämligen färga håret i går kväll. Färgen de valt är, håll i dig nu, rosa! Men de chockar inte mig i alla fall. Jag var med under det magiska 80-talet. Det finns nog inget jag inte redan sett, eller kanske t.o.m. levt med, under min uppväxt.

Sommaren passerar så sakteliga. Sommarsolståndet har redan inträffat och det betyder att längden på dagarna börjat krympa igen. Tyvärr tycker jag inte att vi haft mycket till sommar ännu. Det har varit en lång period med varannandagsväder, och sådant är aldrig roligt. Det är fint väder, bara en dag i taget. Däremellan är det antingen kallt, regning eller kallt och regnigt, och det är inte riktigt så roligt som det först låter.

Nu ska jag ta och stänga ner maskinen för den här dagen i alla fall. Jag måste hinna med och ägna någon medveten tanke till själva strukturen i datorn också. Jag vill inte bara slänga mig över maskinen och idiotinstallera vartenda program jag kan hitta. Lite tanke måste det finnas bakom strukturen.

Det var ett tag sedan jag bloggade här senast, men det har också sina rutiga och randiga skäl. Framför allt är det sommar, och så tar jobbet en del tid också. Däremellan måste jag faktiskt lägga en skvätt tid på mig själv också. Jag försöker i alla fall uppdatera den här bloggen så ofta som jag kan, och har något att skriva om förståss.

I vanlig ordning önskar jag dig en bra dag, en bra vecka eller kanske t.o.m. veckoslut. Må dina fienders skägg växa inåt och må Gudarna samtidigt blåsa en sval vind upp inunder din kilt, en het sommardag!

 

/Stefan… typ.

 

.

Permalänk till denna artikel: http://tankegrytan.se/?p=2434

1 kommentar

  1. Snigel säger:

    Åh, där är du ju! 🙂

    Vad skönt att se att du är på banan igen! Se nu till att ha en riktigt skön sommar!

Kommentera

%d bloggare gillar detta: