«

»

Maj
02

Distanshångel, IKEA och sötningsmedel!

Det var ett tag sedan jag scannade nyhetsflödet, i alla fall i syftet att hitta saker att kommentera i bloggen. Nu har jag i alla fall snubblat över någonting så jävla dumt att jag inte kan låta bli att nämna det här.

Japanska forskare har “uppfunnit” en låda med en krokig rörstump som sticker ut. Det är tänkt att man skall hålla i den lilla fyrkantiga lådan i handen och hålla rörstumpen i munnen. Samtidigt ska en annan person, kanske i en annan del av Köping, hålla i en liknande låda och ha den lådans lilla rörstump i sin mun. När så ena personen börjar göra kyssrörelser med sin tunga så rör sig slangstumpen, en dator översätter rörelserna och skockar dem, via internet, till den andra lådan, där den lådans lilla rörstump rör sig med motsvarande rörelser. Det är alltså en liten hångelmaskin. Kanske en Kyss-O-Graf!

Jag kan inte, inte ens för allt korvspad i Skövde, tro att det kan kännas naturligt, upphetsande eller ens lite kul att kyssa någon på det viset. Är inte själva längtan efter en speciell person själva den drivkraft som gör kyssandet extra fantastiskt, när man väl träffar varandra? Nej, det är väl kul med en viss digitalisering av våra liv, antar jag, men här drar jag fantamej en gräns på kretskortet. Någon jävla ordning får det väl lov att vara i alla fall! Kyssas… det är en live-pryl! Liksom!

.

Hångelpryl

Hångelpryl?

.

Vi har varit in till det nya IKEA! Jag använde ett utropstecken efter den meningen för det är samtidigt ett utrop och ett statement! Det var ett hav av asfalt utanför, där man parkerar sin bil. När man kom in i byggnaden var det som att komma in i ett nytt luftrum, för det var stort bortom allt jag hittills skådat i byggnadsväg i Västerås. Det är Sveriges fjärde största IKEA-varuhus.

När man kom in så fick man åka upp en våning med rulltrappa, hiss eller så fick man helt enkelt ta trappen. Själva ingången ligger alltså en våning upp. Sedan vandrade vi runt som häpna höns. Man fick traska på ganska länge innan man till sist kom till en trapp som ledde ner till våningen under. Där fick man promenera lika långt till, innan man till sist nådde kassorna, och utgången.

.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

.

 

Hur var upplevelsen då? Tja, det var så jäkla mycket att titta på att vi upptäckte, då vi kommit ut igen, att vi glömde köpa någonting. Första besöket till supervaruhuset slutade alltså i noll inköp! Däremot gjorde vi lite planering och så åkte vi tillbaka några dagar senare och köpte ett nytt bord, som nu tjänar som blombord i vardagsrummet.

.

BlomBord

.

I övrigt så fungerar allt så som det är tänkt, antar jag. Sockerabstinensen har i princip lagt sig helt stilla. Så även all abstinens efter kaffe, som jag slutade med samtidigt som jag började avgifta mig från socker.

Jag känner mig fruktansvärt mycket mer vital nu, än för bara ett par tre veckor sedan. Det är märkligt att man så sällan märker att man gradvis mår sämre och sämre. Man märker däremot mycket lättare när man plötsligt börjar må bättre och bättre. Jag kan egentligen inte fatta att jag dröjt så här länge med att våga/orka ta ett principiellt beslut om socker; helst i alla förekommande former.

Det är egentligen inte alls särskilt självklart när man ska lägga bort sockret. Det finns nämligen i det mesta av allt vi vräker i oss; och är det inte socker så är det något annat skit som kroppen måste omvandla till socker för att kunna bryta ner det! Det gäller att skaffa sig mycket kunskap om det här, för livsmedelsindustrin har haft ganska många år på sig att förvissa sig om att vi ska vara så förvirrade som möjligt när vi handlar matvaror. Innehållsförteckningen är ofta jävligt krånglig, ofta på utrikiska och dessutom printad med extremt liten text; ibland behöver man nästan mikroskop!

De flesta verkar fortfarande vara ganska okunniga om att kroppen bryter ner kolhydrater och stärkelse, och gör om det till rent socker, för att kunna göra någonting av det. Det innebär att ris, pasta, bröd, potatis, popcorn, och en jäkla massa andra saker, innehåller socker. Med andra ord kan man alltså vara sockerknarkare utan att någonsin äta någonting sött.

En annan jättebluff är alla “sockerfria” produkter. Ta tuggummi som exempel. De flesta är sockerfria, men de innehåller sorbitol, xylitol eller någonting annat istället. De är andra tillsatta sockerarter som ersätter vanligt socker. Sorbitol och Xylitol är snabbare, och alltså mer skadligt, än vanligt vitt socker. I sockerfria drycker har man oftast tillsatt Fruktos istället för vanligt vitt socker, alltså fruktsocker. Det är också som socker på speed.

Beteckningen “sockerfritt” betyder förresten bara att inget extra socker är tillsatt… men produktens olika ingredienser kan ju innehålla socker från början, t.ex. fruktos. Allt detta socker gör oss sjuka!

Man har sagt att vi kommer att få ett stort problem i samhället, då alla trettitalister och fyrtiotalister skall pensioneras av och bli gamla. Man har sagt att de kommer att belasta sjukvården så pass att i princip alla kommer att kunna få arbete. Nu säger man, från vissa håll, att det kommer att skita sig, fast av en annan anledning. Den är att trettiotalisternas och fyrtitalisternas barn är den första generationen som faktiskt är i sämre hälsa än sina föräldrar. Vi kommer alltså behöva att våra föräldrar lever till de är runt hundratrettio hundrafyrtio år gamla, för de är de som kanske måste ta hand om oss… för att vi är bräckligare än de är, trots att de är äldre än oss.

Ovan stående perspektiv är mycket skrämmande, men det är kanske inte så märkligt då man betänker att, i princip, alla mat-trender, som löper runt hela världen, har kommit sedan vi föddes, i mitten av sextiotalet.

Jag åt inte samma mat som mina föräldrar käkade, för nej… när jag var ung kom pizzan, kebaben och all kineskäk! Plötsligt började vi äta mycket mer processad mat med fler raffinerade sockerarter, och herre Gud, i kombination med alla frityroljor. Tänk bara all potatisstärkelse i Pommes Frites i kombination med att man kokar skiten i olja.

Det ligger till på det viset att kroppen bara kan förbränna två bränslen, fett och socker, och den kan bara bränna ett bränsle i taget. Sockerförbränningen har alltid förtur… och under tiden lagrar vi in fettet i kroppen för senare förbränning… och samtidigt äter vi typ hundra gånger mer socker än för typ femtio år sedan. Vi kommer alltså inte åt att förbränna fettet! I alla fall inte så länge vi vräker i oss pasta, ris, potatis, mjöl, socker, sorbitol, xylitol, fruktos osv osv osv.

.

Banan

.

Tidigare innehöll frukt, och grönsaker, vitaminer och andra nyttigheter. Tyvärr har all press efter större och större kvantiteter medfört att man stressodlar, kanske genmanipulerar?, fram produkterna. Det medför att t.ex. frukt innehåller mer och mer vatten och socker, än någonting annat. För grönsaker kan läget kanske se lite annorlunda ut därför att vi odlar mycket av våra grönsaker själva i landet.

Så det här med att begränsa mängden socker kan vara riktigt knepigt ibland. Men skam den som ger sig!

I dag har vi haft multiväder. Det har varit grått och mulet. Det har regnat, solen har stått som spön i backen, Det blåser, det har snöat och det har haglat! Hur fan ska man klä sig efter ett sådant väder? Helt obegripligt. Nu vill jag ha sol och värme!

Må så gott allihopa, där ute i sockerdjungeln och må era fienders skägg växa inåt!

/Stefan, som är bra jävla söt ändå! Ler

.

.

Permalänk till denna artikel: http://tankegrytan.se/?p=3041

Kommentera

%d bloggare gillar detta: