«

»

Nov
30

Den relativa tiden

Jag upphör aldrig att förvånas över att moderna människor kan påstå att de ”inte har tid”. Att ”Jag hinner inte ditt och Jag hinner inte datt”. Ändå omger vi oss med avancerade maskiner och saker som skall SPARA TID åt oss.

Det är kanske så att vi faktiskt inte vill ha tid över som bara ligger och dräller… eller så känner vi oss kanske viktigare om vi inte har tid till saker. Vi är så förbannat upptagna… alltså måste vi vara viktiga! Så.

Vi har skaffat Micro för att kunna laga mat på några sekunder. När jag köpte min första mikro, 1986, så var jag häpen över att jag plötsligt kunde laga mat på 10 minuter. Nu, ett antal år senare, så kan jag bli irriterad över att det tar över 10 sekunder att tina en skiva bröd… 2 minuter att värma en låda mat… en evighet.

Med den där mikron, den moderna brödrosten, tvättmaskinen, kapselmaskinen som ger kaffe på några sekunder, äggkokaren med timer, bakmaskinen, slow cookern som kan ställas in så att maten är klar när man kommer hem, raketbilen som går fortare än vinden osv osv osv… Vi borde ha MASSOR av tid som bara dräller. Tid som vi skulle kunna investera i oss själva, kanske bara läsa en stund då och då… tid att suga på en kaffe och titta ut genom fönstret och dagdrömma… tid att ge till våra nära och kära… våra barn… kanske ta den långa vägen till jobbet, utan kaffe i ena handen och mobilen i den andra… utan att lyssna på nyheterna samtidigt… bara köra lite lojt till jobbet, ensamma, i tystnad… och verkligen lyssna på morgonen… men nej!

-Klä på dig snabbt nu så att jag kan skjutsa dig till dagis. Jag ska iväg sen och jag är sen!!! SKYNDA DIG DÅÅÅ!!! Tjafsa inte nu. Jag ska vara på jobbet om tio minuter!!

Har alla tidsbesparande manicker skapat en bottenlös rädsla i oss? En rädsla över att vi kan framstå som oviktiga om vi inte är engagerade i alla måsten hela tiden, alla dygnets timmar?

Nej, gott folk. Det börjar bli dags att ta en lat-dag i kalsonger. Laga långkokmat. Ta ett långt skumbad efter en lång promenad UTAN mobil. Det börjar bli dags att göra vår egen person viktigast i våra egna liv.

Ge dig själv en chans. Ge dig själv tid. Hälsa på hos en kär vän. Umgås med dina barn. Besök dina föräldrar och berätta för dem att de är världens bästa… eller åtminstone att du älskar dem!

För vet du vad? Du kan dö i natt när du sover, och efter det där sista andetaget så är det faktiskt på tok för sent att ångra sig!

Du är inte så där jävla viktig som du inbillar dig. När du är död så kommer ingen att komma ihåg dig. Så få din tid att räknas, nu, medan du fortfarande kan påverka innehållet i den. Lev NU! Sen är det för sent.

Må Dina Fienders Skägg Växa Inåt!

/Stefan

Permalänk till denna artikel: http://tankegrytan.se/?p=4089

Kommentera

%d bloggare gillar detta: